Högkoret finns i Domkyrkans östligaste del. Det första du ser i högkoret vid ett besök är en stor mosaik i absidvalvet och de berömda korstolarna.

Mosaiken i absidvalvet föreställer Kristi återkomst och är skapad av den danske konstnären Joakim Skovgaard 1925-1927. Materialet består huvudsakligen av glasmosaik från Venedig och bitar av naturfärgad sten. Rakt under mosaiken finns en annan av Domkyrkans moderna skatter, de tre fönstren med glasmålningar från 1930 av den norske konstnären Emanuel Vigeland. Glasmålningarna visar skapelsen och berättelsen om Adam och Eva.

78 korstolar med fantastiska sniderier
Genom hela högkorets längd står de 78 korstolarna, tillverkade i ek på 1300-talet, i två rader vända mot varandra. Ursprungligen var stolarna avsedda för Domkyrkans prästerskap i samband med gudstjänsterna i Domkyrkans ”prästdel” och hade då en annan placering i högkoret. Idag kan vem som helst sitta i korstolarna i samband med Domkyrkans gudstjänster. Sniderierna består bland annat av bilder ur gamla testamentet. Förmodligen har stolarna varit målade och än idag kan man på vissa stolar ana färgrester av en blå, röd och svart färg. Vid renoveringar av Domkyrkan har stolarna flyttats runt i högkoret. Då har man gjort en mängd fynd under stolarna, bland annat pergamentsbitar, skrivdon, tärningar och Nordens äldsta spelkort.

Altarskåp från 1398
Domkyrkans altarskåp föreställer Maria och Kristus omgivna av 40 helgon. Altarskåpet donerades till Domkyrkan av fru Ida till Gladsax år 1398. Altarskåpets bredd är över sju och en halv meter och dess höjd är två meter. Ursprungligen var skåpet målat och det fanns ytterligare en flygeldörr på varsin sida.

S:t Laurentius mitt i högkoret
Lunds domkyrkas skyddspatron är S:t Laurentius och i högkoret finns en bronskolonn från 1300-talet föreställande honom. I handen bär han sitt martyrredskap halstret. Legenden berättar att han var diakon i Rom och hade hand om de kyrkliga skatterna. När kejsaren hotade att konfiskera dem skänkte Laurentius allt guld och silver till fattiga. När han sedan beordrades att överlämna kyrkans skatter till kejsaren förde han fram de sjuka, blinda och halta och sa ”Här ser ni kyrkans skatter!” Som straff blev hand lagd på halster och sakta bränd till döds. Med ett leende och med orden ”Jag tackar dig Herre, att jag har befunnits värdig att gå genom dina portar” gav han upp sin ande. Laurentius led martyrdöden år 258.